Allt som jag avskyr

Som de flesta vet har jag lämnat min forna boning för att istället omskolas till journalist. För att göra detta möjligt fodrades en flytt 42 mil söderut till Ljungskile. I skrivandets stund befinner jag mig precis där och jag bor numera i ett litet studentrum med gemensamt tv-rum, kök samt dusch. Så här två cirka veckor efter flytten har jag lärt mig en del nödvändigheter jag tänkte dela med mig av till mina läsare.

Jag har lärt mig;

• Att kylskåpet inte fyller sig självmant och att det ej heller av sig självt tömmer sig. Följaktligen har jag lärt mig att kylda matvaror har "bäst före-datum". Ett datum jag optimistiskt nog kommit att flytta fram då snålheten hos mig som nybliven student framtvingat en högre toleransnivå vad gäller utgången mat.
  
• Att raklödder funkar bra som hårmousse.
  
• Att hushållsost INTE funkar till allt.
  
• Att leverpastej gör det. 
  
• Att leva i ett kollektiv och så gott som varje kväll somna i en 30 cm smalare säng av trä. Detta till surret av lågmälda basgångar från jazzmusik plus ett än värre surrande från ett uråldrigt vattenburet element precis intill örat. Lägg dessutom till ljudet av fotsteg från korridoren ovan som aldrig tycks dö ut. Sammantaget kan oljudet bäst beskrivas som en blandning mellan en finlandsbåt (då rummet känns som en hytt) och en festival, där jag är den malplacerade 35-åringen. (Nej nu överdrev jag en aning)  
  
• Elementära saker som att diska för hand, skriva för hand (igen) samt att tvätta kläder i maskin. Ni kanske tänker att jag tidigare måste varit en bortskämd jävel som fått allt serverat på silverfat av mina föräldrar. Men det kanske också är sant med tanke på att det tog mig 15 minuter att få igång (den ena) tvättmaskinen.

Det viktigaste jag ändå lärt mig eller snarare adapterat mig till är en vardag av reducerat Internetanvändande. De två första veckorna har gått förvånansvärt bra till och med. En klasskamrat som även han bor på internatet lyckades snabbt hitta på ett ospärrat trådlöst nätverk som möjliggjorde gratis surfning. Detta gjorde mig direkt avundsjuk. Men när jag insåg hur mycket vänner jag istället skaffade mig genom att inte bara sitta på rummet och youtuba rederietklipp försvann snabbt tankarna av avund. Det enda man kan sakna är spontana blogg-inlägg samt vuxensurfandet (börjar bli rejält trött på ridskolan 3 vid det här laget).

Till sist vill jag säga att jag ska försöka skriva inlägg oftare trots att jag måste gå till en datasal 150 meter bort. Tack för mig!